With every heartbeat

Ur anteckningsboken
Jag sitter i en liten boll vid radion och vet inte vad jag ska göra. Darrar. Vill ha en kram. Det är min reaktion på vad jag precis hört.

Det är ju sjukt, hela grejen. Att någon kan ha så starka ogrundade åsikter från början är en sak i sig. Men att sedan göra något sådant här och dessutom nästan uteslutet mot ungdomar. Det är det fegaste jag kan dra min till minnes att jag hört talas om under min livstid. Det enda som kunde gjort det ännu fegare var om barnen hade varit ännu yngre.

Om inget annat så skulle jag ändå önska att detta ökar folk medvetande lite. Att kanske några unga pojkar och flickor som gått med i högerextrema grupper inser konsekvenserna av vad de gett sig in i och drar sig ur illa kvickt. Och kanske att människor börjar inse att terrordåd inte är något exklusivt islamistiskt. Och att långt ifrån alla har ett religiöst motiv.

Men sanningen att säga får det nog förbli önsketänkande, tyvärr har människor för svårt för att ändra sig.


Kommentarer
Andreas Sjölin sade:

Enligt hans eget synsätt avrättade han inte ungdomar utan politiska motståndare som begått landsförräderi. Han ansåg sig ge 76 quislingar sitt rätta straff.



Det är ingen ursäkt men det är förklaringen till hur han kunde göra som han gjorde. Och skrämmande nog är det pga hans mänsklighet som han kunde göra det.

2011-07-29 @ 17:07:08

Skriveliskriv:

Är
Förgätmigej?

Hemlig internet-post:

Här finns jag:

Säger:

Trackback
RSS 2.0