Perfect

Igår började bra men slutade sämre. Jag vet inte riktigt varför, men mitt humör sjönk som bara den senare på kvällen. (Kanske var det för att jag inte gjort allt jag borde, kanske för att jag var trött, kanske för att jag tyckte mig oförtjänt av saker och ting, kanske av någon helt annan anledning.)

Jag vet att ni tycker om mig och jag tycker om er också, jag tycker till och med om mig själv. Men jag måste ändå säga att så awesome är jag inte, inte alltid.  Jag är inte heller säker på om jag är värd att idoliseras. Se hela mig, det är ni smarta nog för. Visst, jag är snäll och positiv, men jag kan också vara puckad och nästan bitchig, bete mig som att jag är bättre än andra. Och ja, jag är lojal och omtänksam, men inte hela tiden. Ibland kan jag bli egoistisk och till och med utnyttjande.  Jag är kreativ men slarvig. Människokännande men naiv. Och så vidare. Jag har helt enkelt en hel del dåliga sidor också, glöm inte bort dem. För om ni gör det är risken större att jag gör detsamma, och då blir de sidorna bara värre.

Måndagsbarn

På tåget.
Min sorg över den kommande vintern till trots så måste jag faktiskt erkänna att det är ganska trevligt att sitta på perrongen en solig sen hösteftermiddag och vänta på tåget.

Mina måndagar är långa nuförtiden. Jag åker till skolan klockan 7 och kommer inte hem igen förrän vid 6. Trots detta kan de vara helt okej, jag har ju ändå hyfsat intressanta lektioner (än så länge); Samhällskunskap och Psykologi, till exempel. Idag var det dessutom ensam dubbelhåltimme, men tack vare trevligt folk var det inga problem. Det kanske till och med var på grund av håltimmen som jag har såpass mycket energi just nu. Ge mig en smoothie, bara. Jag kräver vitaminer!

Hemma.


On the brightside

Om jag vore en kaffemänniska så skulle jag definitivt vilja ha kaffe nu. Med extra koffein. Uschochfy! Trött! Hösten kommer, vilket betyder att vintern kommer, vilket betyder mörker. Alltså: en trött och deprimerad Emilia. Pengarna ska sparas till resor till folk. Folk gör mig lycklig, vintern gör det inte.

Pendelparanoia

Apropå tiderna.
Timbuktu – Pendelparanoia
"Står han fortfarande kvar å glor
Undrar vad han tror
Att alla utlänningar bara slåss å snor"

We get on

Klassfoto, nördkårsfoto, nördkårande och filmkväll.

(klicka på miniatyrerna för att se större bilder)


Thank You

Millmill säger (17:53):
Det är just det som är grejen.
Allt jag gått igenom har gett mig erfarenhet som jag kan lära mig av
skulle jag ånga något så skulle det vara som att ångra min kunskap.
ångra*
Andreas Sjölin säger (17:54):
Jag tycker att det är en insikt som gör att du ligger åratal före majoriteten av dina jämnåriga. Jag ser mig som hyfsat mogen för min ålder men du ligger till och med före mig.
Millmill säger (17:53):
Det är just det som är grejen.
Allt jag gått igenom har gett mig erfarenhet som jag kan lära mig av
skulle jag ångra något så skulle det vara som att ångra min kunskap.
Andreas Sjölin säger (17:54):
Jag tycker att det är en insikt som gör att du ligger åratal före majoriteten av dina jämnåriga. Jag ser mig som hyfsat mogen för min ålder men du ligger till och med före mig.

Du anar inte hur glad jag blev för det där, Andreas.

Dress you up

Imorse var det kallt. När jag gick till bussen klockan fem i sju ångade min andedräkt och jag var påklädd vinterjacka, eftersom termometern visade på ca tre grader. Mysigtmysigt. Senare på dagen behövde jag varken jacka eller halsduk, även om man kanske inte kan kalla det varmt ändå. Fast på tåget var det lagom varmt. Där sov jag.

Prov idag. Två st. Jag läste 70 sidor i böcker igår kväll endast för detta ändamål. Psykologi och Svenska. Men jag kan INTE säga att jag för nöjd med det sistnämnda. Inte för att jag inte hade pluggat, för det hade jag, jag kunde sambanden, historierna och teknikerna. Jag visste om kulturen och hur och varför den förändrats och hur detta speglades på texterna. Men provet var tydligen inte på något av detta. Nope. Det viktiga var tydligen att kunna namn och titlar, resten spelade ingen roll. Med tanke på min ganska bristfälliga förmåga att minnas namn kanske ni förstår att det inte gick så bra. Det känns otroligt pissigt när man inte får visa vad man kan. Detta händer tyvärr alltför ofta i Svenskan. Fy (ursäkta språket) fan.

On a less negative note:
Skolfoto på fredag. Nu blir det till att bli sådär trevligt utseendefixerad och träna leende framför spegeln. Kanske bäva lite inför resultatet av fotograferingen också. Efteråt blir det dock nördkår, där FÅR man se konstig ut. Just det är jag van vid, så det kommer bli en barnlek! (Mental note: The Sims?)
Och mamma - du är ju bättre än jag trodde på det här med vadet. Detta börjar bli farligt!

Happyland

För en vecka sedan var Millmill i Stockholm. Hennes resa dit bestod av:
Massor med trevligt folk och mysiga kvällar.
Pengaspenderande på gott, bland annat en kopp te för trettio svenska kronor.
Viktiga möten och smarthetslek.
Kramigt folk.
Och såklart en kattMickis och trevligt flummande med denna! (Upptäckte i fasa att jag saknar blid på denna flickan från sthlmshelgen så det fick bli en med en liten mill med räls och en liten kattMickis med födelsemärke. Vi är vackra.)
Ni är vackra.

Fuck You

Om det är någon som fortfarande missat eller tvivlar på det så blev valresultatet precis lika hemskt som jag trodde. Det gör det tyvärr inte mindre sugigt. SD tog sig in med ordentlig marginal, S sjönk ännu mer, M vann röster och det blåa blocket blev större än rödgröna.
Jag tar mig friheten att citera Sandrastyvkusin:
"Visserligen tycker jag oftast att det blir skit när svenska folket får rösta om 'et men kom igen - det här är inte Melodifestivalen!"

Hur 55% av de röstande i Sveriges befolkning kunde rösta på alternativ vars politik förstör välfärden för de som är i störst behov av den förstår jag inte. Nej, det var ingen glad Emilia Bergil som vaknade upp och gick till skolan i morse. Tack så in i helvete för att jag har så underbara vänner som jag har. På något sätt lyckas ni alltid få mig på bättre humör, och det utan att knappt göra något. I owe you guys BIG TIME!

Jag vill bara

VILL HA!
"Klockans urtavla pryds av texten 'Time for tolerance, say no to racism' och av de 995 kronorna som klockan kostar går 400kr oavkortat till ungdom mot rasism"
http://hombres.blogg.se/2010/september/kanda-man-visar-sin-asikt-genom-klockan.html

Loose Ends

Valvaka år 2010
Själv sitter jag på hamsterpaj och svtplay och vakar inför vad som troligtvis kommer bli en förlust för Sveriges välfärd och mig. Jag förbereder mig med flera koppar te (otroligt vad pissnödig jag kommer att bli) och skrattar åt klant och negativitet, även om jag själv nog inte är så mycket bättre.
I övrigt har jag faktiskt varit duktig idag och grundfärgsmålat vårat nya förråd. Och, in case you didn't know, så är färgvita händer och fuldans i målarkläder det allra trendigaste just nu.

This Everything

plus ännu mer trevligt folk är lika med en glad Millmill. Mycket trevlig kväll, ska ni veta. Kusinen kunde faktiskt i verkligheten också! (http://www.myspace.com/thebetterway)

It's raining men

Någon mer än jag som märkt att det regnat en hel del de senaste dagarna? Lagom med höstrusk. Jag har dock ingenting emot det, det ger mig en chans att använda mitt underbara paraply. Än så länge har jag inga bilder på det heller så ni får väl nöja er med att vänta eller jaga upp mig i verkligheten istället.

Bara för att ge er en idé av hur vackert det är så är det genomsynligt och runt med massor av små pirayor och några små döda fiskar här och var. True beauty! (Och googla på kukuxumusu, vettja, då får ni fram massvis med andra motiv av samma märke.)

Idag blir det hemmakväll. Fattar ni? En fredagskväll HEMMA! Helt utan något att göra förutom att äta chips, popcorn och pizza. Fantastiskast! Top Model, debatt och film, det är mitt schema för kvällen, en lagom blandning av ytlighet, samhällsfrågor och lathet, inte sant?

Imorgon blir det kusinspelning med tjejerna på meeths och innan det ska jag hjälpa min orangea ängel att flytta. Närmare. Gångavståndsnärmare. Me like. Nu kanske vi orkar ta tummen ur bakdelen och filmkvälla. Kanske ut och gå på random promenader bara för att prata, ta hjälp av varandra eller leka med barbiedockor också? Eller inte. Vi får se. Jag älskar den människan iallafall.

(Edit: cred goes to mamman för bild)

Moving

Nejmen tjenare! Gissa vem som varit i Stockholm och myst? Jodå, ni hade rätt, det var jag. Fredag till tisdag, mycket underbarare kan det inte bli.

Jag har dock ett litet problem. Ni förstår, allt folk där var så underbart otroligt mysigt så jag har börjat sakna dem. Elakt. Speciellt eftersom jag har upptäckt att det kostar jävligt mycket att åka till den staden. Inga bra rabatter har jag hittat heller. Så hur jag ska lösa detta vet jag inte riktigt. Ett alternativ är ju att faktiskt flytta dit senare, men Göteborg-staden är ju så mycket finare, så kanske att jag får tvinga alla andra att flytta hit istället. Det kan ju funka.

Bilder kommer när jag får dem.

My Vietnam

"För övrigt håller jag inte med SD om att pengarna från den stoppade invandringen ska gå till pensionärerna, de ska gå till att bygga upp vårt försvar och återta vår position som stormakt. ...genom att ta över Finland!"

Step Up

Millmill har kollat på film. Och är kär i den all over again. Nästan så att hon lurar sig att hon är kär i dansen igen också, men naah.
Bara så ni vet är originalet grymt mycket bättre än sin uppföljare (trean har jag dock inte sett), och med mycket snyggare killar. Och räkna med att ni kommer vilja dansa loss efter att ni sett den, oavsett om ni kan det eller inte. Bara utifallatt ni känner för det:
Ciara featuring Chamillionaire – Get Up

Breakout

Det finns alltid mallar. Alltid en roll du kan anpassa dig till för att passa in och känna någon sorts gemenskap. Och så finns det alltid folk som tycker att man ska passa in i mallar, som vill välja mall åt en. Sådana som gnäller när man gör något som inte passar perfekt i rollen. Min fråga är varför?

Varför får man inte sticka ut? Eller om man är en utstickare, varför får man inte passa in? Borde inte varje människa få vara fri att göra vad den tycker är kul, så länge det inte skadar andra? Varför är människor så rädda för att andra inte ska passa in? Att man är rädd för att själv bli utstött är en sak, men jag ser ingen anledning till att klaga på andra. Vare sig man vill ha hög hatt på sig varje dag, spela gamla barnspel, lyssna på vad som i andras ögon är dålig musik eller skutta runt på stan och sjunga högt.

Själv är det ofta just de saker som andra ser snett på som gör mitt liv lite extra kul, som jag njuter lite extra av. Jag skulle aldrig kunna tänka mig att sluta med dessa saker bara för att någon annan tycker att det skulle vara bättre om jag passade in, oavsett vem det var. Men det är ju ändå bara jag, inte alla andra. Jag förstår om andra värderar andras accepterande högre än några konstiga hobbies. Ändå ställer jag frågan, och den är inte retorisk, jag vet faktiskt inte svaret själv:
Varför är det så hemskt om någon annan sticker ut?

The Ark – It Takes A Fool To Remain Sane

Thinking of you

Tjoho! Här sitter en liten inte-helt-frisk Emilia och lyssnar på musik. P!nk – I'm Not Dead är på just i denna exakta stund. Jag har två inlägg i utkast som jag har tänkt att skriva färdigt och fint, men tänkte att jag iallafall kunde säga hej innan de är färdiga. Så... Hej! (Dessutom är jag väldigt nyfiken på vilka folk det egentligen är som läser min blogg, så ni kan gärna säga hej tillbaka, så att jag känner mig lite mindre ensam :D)

Och visstja! En sak till! Bloggen har designats om (näääh, vah?! Det märkte jag inte!) Det var en trevlig liten Camomilla som hjälpte mig till lite färger. Jag har fortfarande lite småfix kvar, men passa på att säga vad ni tycker!

Underappreciated

Politik, politik, politik. Och så lite mer politik. Mycket politik just nu, även för mig.

Och jag blir fortfarande förvånad över att folk tror att feminism = manshat och att fröken average feminist är lesbisk och med orakade armhålor. Kolla på bilden här ovanför så ser ni ett mycket bättre exempel på en normal feminist.

I'm OK

Blöh! Mitt humör just nu är inte precis på topp. Faktum är att det inte varit det på hela dagen. Strul, krångel och trassel. Inga större problem egentligen, allt kommer lösa sig, men även jag måste väl få vara gnällig ibland. Inte ens en Millmill kan vara den positiva solen varje dag.

Däremot kan hon vara småsmart. Idag har jag nämligen anmält mig till Psykologi A, vilket jag kommer gå måndagar och onsdagar nu i tvåan och på så sätt slippa en kurs i mitt framtida fullproppade tredjeårsschema. Det intressanta är att jag troligtvis inte känner någon i gruppen jag ska gå med.

Och nu mååååste jag faktiskt:
För jag är rätt trött på att folk tycker det är en sån himla bra idé att rösta på partier som gör det svårare för de som behöver mest hjälp. Tänk lite mindre egoistiskt för i helvete, det lönar sig i framtiden.

RSS 2.0