I Want Candy
3 VECKOR, 5 DAGAR
(Det kommer troligtvis ga snabbare när jag slutar räkna ner)
Mitt bashumör har sjunkit ordentligt här. Bland mina andra världar är det galet mycket högre, extremt mycket högre. Där är det inte ovanligt att jag fnissar och skratatr för mig själv när jag kommer pa nagot kul eller bara för att jag är lycklig. Här har jag mycket närmare till grat. Inte för att jag är olycklig eller vill hem (som sagt, jag är mitt hem), utan för att jag är längre ifran alla sma lyckliga saker. Saknaden ÄR närmare än kyssar. Värmeslag närmare än konstiga diskussioner. Jag har mer lycka än olycka, den är bara för langt borta för att jag ska na bra just nu.
GODISPASEN. Yum. Hela vägen ner till botten tror jag att det finns saker jag är sugen pa just i rätt stund. Sorry Felix, men min mamma vinner stort över dig när det gäller att köpa godis.
En särskild spansk mobil är nu köpt, btw. Och spraken grötar sig ännu mer i mitt huvud.
Bok 1 är förövrigt färdigläst och nu ska jag väl börja pa djupa bok 2 "Hur Viktigt Är Det Att Vara Lycklig?". Yay, nu ska jag ga runt och vara deprimerad över att jag inte är sa lycklig som jag borde vara. Lagom till att batterierna i min i-pod tagit slut. Perfecto! -.-'
Jag behöver min musik och jag behöver mina kramar. (KRAMSJUK SA DET SKRIKER OM DET)
Imorgon kanske det blir till att träffa en till liten (inte liten) flicka som pluggar svenska. Och äta argentinsk mat. OM jag har tur, men det har jag nog inte. Ja, detta känns mer som ett jobb än en upplevelse. Det är för framtiden. Heja framtiden!, bäst för dig att du blir bra!
Oh, btw "Dyngkat och hur helig som helst" av Mia Skäringer gillar, speciellt till dig Mikaela! Till skillnad fran folket här försöker hon definitivt inte vara perfekt, det är hela hennes poäng. Oj vad jag inte gillar perfektion, jag hatar det. Det är inte levande. Jag vill ha liv, jag behöver liv. Jag verken är eller vill vara perfekt, det är sa det ska vara. Screw perfektion!
(Det kommer troligtvis ga snabbare när jag slutar räkna ner)
Mitt bashumör har sjunkit ordentligt här. Bland mina andra världar är det galet mycket högre, extremt mycket högre. Där är det inte ovanligt att jag fnissar och skratatr för mig själv när jag kommer pa nagot kul eller bara för att jag är lycklig. Här har jag mycket närmare till grat. Inte för att jag är olycklig eller vill hem (som sagt, jag är mitt hem), utan för att jag är längre ifran alla sma lyckliga saker. Saknaden ÄR närmare än kyssar. Värmeslag närmare än konstiga diskussioner. Jag har mer lycka än olycka, den är bara för langt borta för att jag ska na bra just nu.
GODISPASEN. Yum. Hela vägen ner till botten tror jag att det finns saker jag är sugen pa just i rätt stund. Sorry Felix, men min mamma vinner stort över dig när det gäller att köpa godis.
En särskild spansk mobil är nu köpt, btw. Och spraken grötar sig ännu mer i mitt huvud.
Bok 1 är förövrigt färdigläst och nu ska jag väl börja pa djupa bok 2 "Hur Viktigt Är Det Att Vara Lycklig?". Yay, nu ska jag ga runt och vara deprimerad över att jag inte är sa lycklig som jag borde vara. Lagom till att batterierna i min i-pod tagit slut. Perfecto! -.-'
Jag behöver min musik och jag behöver mina kramar. (KRAMSJUK SA DET SKRIKER OM DET)
Imorgon kanske det blir till att träffa en till liten (inte liten) flicka som pluggar svenska. Och äta argentinsk mat. OM jag har tur, men det har jag nog inte. Ja, detta känns mer som ett jobb än en upplevelse. Det är för framtiden. Heja framtiden!, bäst för dig att du blir bra!
Oh, btw "Dyngkat och hur helig som helst" av Mia Skäringer gillar, speciellt till dig Mikaela! Till skillnad fran folket här försöker hon definitivt inte vara perfekt, det är hela hennes poäng. Oj vad jag inte gillar perfektion, jag hatar det. Det är inte levande. Jag vill ha liv, jag behöver liv. Jag verken är eller vill vara perfekt, det är sa det ska vara. Screw perfektion!
Kommentarer
Trackback
